Hallux rigidus
Artros, eller förslitning, i stortåns grundled kan uppkomma i ganska tidig ålder. Man vet inte säkert orsaken, men risken är större efter en skada i leden. Det är något vanligare hos män.
Patienten besväras av stelhet och smärta i leden med svårighet att böja tån uppåt. Detta ger i sin tur svårighet med gången och patienten går ofta på utsidan av foten.
Copyright © F.M.
Den första behandlingen man bör pröva är en rullsula alt en MBT-sko – en påbyggnad under skon som gör att man kan trampa av utan att böja på stortån. Patienten får en remiss till Ortopedteknisk avdelning. Man kan också behandla smärtan med inflammationshämmande tabletter och ibland pröva cortisoninjektion i leden.
Om denna behandling inte ger tillräcklig smärtlindring kan man diskutera operation. Leden kan dock inte göras helt normal igen utan operationen inriktar sig på att öka rörligheten och minska smärtan. En vanlig metod är att såga av toppen på ledhuvudet så att rörligheten ökar ordentligt. Vid en annan metod sågas benet igenom så att leden blir glappare med ökad rörlighet som följd. Vid båda metoderna får man belasta foten från början och rörelseträning påbörjas efter några dagar. Sjukskrivningen c:a 6 veckor. Ingen metod är säkert bättre än den andra.
Ingen av dessa metoder är bra då leden är helt utsliten. Då kan en steloperation av leden ge bra resultat. Stortån behöver vara gipsad i 6-8 veckor.
Man kan förvänta sig att smärtan minskar eller helt försvinner efter en operation och rörligheten blir bättre. Grundsjukdomen är emellertid kvar och besvären kan återkomma så småningom. Vid steloperation försvinner rörligheten helt i grundleden men man klarar sig förvånansvärt bra ändå. Ledsjukdomen är bortopererad och återkommer inte.
